Min första mobiltelefon var någon gammal Ericsson som både lät mig ringa (för hutlös minuttaxa) och skicka SMS. Min första handdator* var en svartvit Sony CLIÉ med Palm OS. Den virtuella upplösningen var 320 x 320 punkter, men den fysiska upplösningen var på 640 x 640 punkter, vilket innebar att den kunde återge vektorgrafik och text betydligt bättre än bitmapsbilder. Dessutom kunde den visa 16 gråskalor. Man kunde surfa på Internet genom att koppla den till sin PC:s USB-bort och ladda hem de sidor man ville läsa senare under dagen.

Idag har dessa två enheter fusionerats till en enda enhet, som i princip är en handdator med en ringfunktion**. Många har försökt, men det var Apple som lyckades göra denna nya produkt till en kommersiell succé i slutet på 00-talet. När man idag säger “mobil” eller “telefon” så menar man en handdator som har ringfunktion (som numera knappt används). Vill man förtydliga, kan man säga “smart telefon”, men idag är det nästan som att säga “platt-tv”.

Det var inte förrän Apple gav sig in i leken som handdatorn med ringfunktion blev var mans ägo, och det var inte heller förrän Apple gav sig in i leken med produkten iPad som “surfplattan” blev en kommersiellt framgångsrik produkt. Skillnaden mellan en smart telefon och en surfplatta är att surfplattan saknar ringfunktion, och är därmed alltså en handdator.

När Microsoft på allvar ger sig in i matchen med en surfplatta uppstod förvirringen på allvar. Microsofts Surface Pro saknar tangentbord, precis som iPad, och den har touchscreen precis som iPad. Men eftersom den levereras med bättre anslutningsmöjligheter till andra enheter och med ett bredare utbud av mjukvara antas den istället vara “en dator”, vilket omkullkastar allt jag hittills sagt.

För rent tekniskt, är inte en surfplatta en telefon utan ringfunktion, utan en dator. Precis på samma sätt som en smartphone faktiskt är en dator med ringfunktion. Och eftersom dessa enheter är datorer, så är det hårdvaran och operativsystemet som påverkar deras användbarhet. En iPad har ett operativsystem (IOS) som utvecklats för informationskonsumenter, som sakta rör sig mot att även kunna tillgodose producenter. En Surface Pro har ett operativsystem som utvecklats för informationsproducenter, som sakta för sig mot att även tillgodose konsumenter. Men det är fortfarande datorer!

Nu när intresset för att ringa telefonsamtal har minskat, och Nokia släppt en traditionell mobiltelefon som kostar några hundralappar, ser jag två potentiella konsekvenser. För det första tror jag att intresset för telefoni minskar bland både producenter och konsumenter av dyra handdatorer. För det andra tror jag att den som vill kunna ringa, i framtiden kommer att köpa en telefon (i ordets traditionella bemärkelse), typ en Nokia 3310.

Apples enorma framgång med iPhone kommer göra att det annalkande paradigmskiftet dröjer, men när det väl kommer, tror jag att det innebär att den lilla handdatorn tappar sin ringfunktion, men erhåller egenskaper som gör att den ersätter PC:n. När man kör Visual Studio, Cubase, SQL Server, med mera, i sin “telefon man inte kan ringa med”, så är det “telefonen” man dockar in till skärm och tangentbord på jobbet. Men det är inte den man kommer att ringa med. Om man vill ringa, så köper man en Nokia 3310.

*) En handdator är en mycket portabel dator – så pass portabel att den kan bäras i en hand när den är i drift. En handdator har tryckkänslig skärm (touchscreen) och möjlighet till batteridrift.

**) Inte ens respektabla Cambridge Dictionary innehåller en definition av ett telefonsamtal (alltså nyttjandet av en ringfunktion), utan nöjer sig med att säga att ett telefonsamtal är vad som sker när man “använder en telefon”.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *